Studiebesök 3: Världskulturmuseet

 Samma dag som Hasselblad Center besöktes i Göteborg, passade vi även på att göra ett besök på Världskulturmuseet. På två våningar fanns det totalt fem utställningar. De tre som tilltalade mig mest var "Provrummet", "Jordlingar" och "Africa is a great country", därför tänker jag endast djupdyka i dessa.

I "Provrummet" fick man, precis som det heter, prova på att göra olika saker:
 

Man kunde exempelvis gå in i en tunnel där det var helt bäcksvart. I den här tunneln skulle man då försöka lista ut vilka de sju föremålen var. Det var faktiskt lite läskigt att gå in där, just för att jag inte visste vad som väntades. Alla barn kanske inte tycker att det är någon större hit att gå in i en mörk tunnel, men för de som inte är mörkrädda är det absolut en rolig aktivitet, där idéen dessutom kan plockas med till förskolan. I den här aktiviteten stimuleras känseln, men även hörseln eftersom att man måste lokalisera var de andra i tunneln är, så att ingen krock uppstår. Vi var tre stycken inne i tunneln samtidigt, vilket jag kan tycka var ganska lagom.

En annan aktivitet, som också kan plockas med till förskolans verksamhet, illustrerar bilderna ovan. På ett bord fanns x antal föremål, där uppgiften var att berätta föremålets historia, där någon annan har slutat. Vill man så kan man använda sig av kylskåpsmagneterna som syns på bilden. Detta stimulerar både barns fantasiförmåga, läs-och skrivförmåga samt det abstrakta tänkandet. 
 
Vid en "station" kunde man även lyssna på en röst som pratade på ett vilt främmande språk. Diskussioner om mannens språk och ursprung skulle kunna komma på tal här. Det hade varit mer lärorikt att få lyssna på olika språk för att kunna jämföra, men också skapa en djupare förståelse hos barnen att alla människor inte pratar samma språk, och att de kan låta väldigt olika.

På filmen ovan ser du en kort filmsekvens av bilder som rullade på en tv-skärm. Hur föremålet påverkar av sammanhanget var syftet med det här. Och visst passar föremålet bättre in i vissa bilder och mindre bra i andra situationer. Jag tyckte att den här aktiviteten satte igång tankarna i huvudet, att ett sådant litet föremål kan ändras beroende på bakgrunden.
 
Det finns en mängd olika aktivteter i "Provrummet" som stimulerar många sinnen. Detta är en utställning som går att variera i oändlighet, genom att exempelvis byta ut föremålen. 

Nästa utställning är min personliga favorit. "Jordlingar" var riktat till barn och jag förstod snabbt att de låg en didaktisk tanke bakom denna utställning:
Jordlingarna är påhittade figurer som berör ämnesområden som språk, musik, astronomi, biologi (natur) och grovmotoriken (i rummet kan man hoppa, krypa, böja sig och så vidare). 

Filmen ovan visar flera bilder på hur det såg i utställningen "Jordlingar". Som jag nämnde ovan finns det en didaktisk tanke bakom denna utställning. Här rimmas det och pratas om natur och rytm bland annat. Om jag bara hade haft tillfälle hade jag mer än gärna gått på den guidade turen i Jordlingarnas land för att få fördjupade kunskaper om tanken bakom denna utställning. Det bör även nämnas att under tiden som vi var där fanns där även barn som upptäckte och utforskade detta rum.
 
I den tredje och sista utställningen som jag tänkte ta upp här är "Africa i a great country", och efter att ha sett alla fotografier kan jag inte annat än att hålla med. Fotografierna hängde i ett väldigt stort format (på en kortvägg fick det plats två stycken) vilket jag ställer mig positiv till. Till en började kände jag att det var jobbigt att få en helhet av bilden, men när jag backade några steg insåg jag att det även har många fördelar. När man går dit med en barngrupp kan exempelvis alla barn titta på samma gång, samtidigt som barn och pedagoger får en tydlig överblick av vad bilden föreställer. Efter att ha fått en överblick kan det vara till åskådarens fördel om han/hon går närmare för att se detaljerna i bilden. Vissa bilder upplevde jag som väldigt röriga innan jag närmare mig och såg vad det faktiskt var. Nedan följer några exempel:
 

Observera mannen i blått längst ner i mitten.

 
Nedan visas några bilder (utöver de som redan publicerats ovan) som jag anser lever upp till utställningens titel "Africa is a great country":
 
Bendroth Karlsson (2008, s.41) diskuterar hur vuxna ska kunna förmedla till barnen vad konst är och menar att de vuxnas förhållningssätt har en stor inverkan på detta. Är det barnen eller konsten som är i fokus? Det vanligaste är att en konstpedagog är påläst på tavlornas bakgrund och förklarar konstverkets budskap för barnen. Barnen "matas" då med kunskap vilket författaren anser vara negativt eftersom att barnen själva inte får chans att tolka konstverken. Genom att ställa öppna frågor, där barnens tolkningar är i fokus kan djupa diskussioner uppstå. Detta anser jag är fullt möjligt på detta museet och det finns många lärandemöjligheter för barn i förskoleålder. I de allra flesta rum som vi var inne i på Världskulturmuseet anser jag att de är barnvänligt, vilket var positivt överraskande. På ett museum är det naturligt att det är konsten som är i fokus men jag anser att det inte behöver vara det enda som är i centrum, för det är väldigt viktigt att försöka inte barns perspektiv. Hur skulle jag uppleva detta om jag var barn? Hade jag nått upp? Hade jag sett allt (eller åtminstone det mesta)? Viktiga tankar att ha i bakhuvudet när en konsthall skapas och konstrueras. Jag menar givetvis inte att alla museum behöver vara barnvänliga, men det jag försöker få fram är att fler museum borde bli det. Det tror jag skulle bidra till att fler förskolegrupper åkte dit, men även privata familjer.

Förskolan (Skolverket 2010, s.6) framhäver exempelvis att barnen ska utveckla tillit till sin egna förmåga, nyfikenhet och intressen samt deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Viktiga ord som kan ses som förskolans byggstenar. Vad händer om barnens stjärnögon släcks redan på förskolan?

Att besöka Världskulturmuseet med en barngrupp är absolut genomförbart. Precis som jag skrev i inlägget om Hasselblad Centrum anser jag att pedagogerna bör gå dit innan för att se om det är något av betydelse för förskolebarn. Givetvis behöver man inte besöka alla utställningar utan fokusera på de som barnen vill, men också utifrån ett lärande perspektiv. Av dessa tre studiebesök som vi hittills har besökt anser jag att detta museum är mest lämpad för barn i förskoleåldern. Här får barnen vara med och utforska, upptäcka, pröva och känna. Något som inte har varit tillåtet på de andra två musemen.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0