Workshop: Bild 1
För snart två veckor sedan (2014-02-17) var det dags för det första bildpasset. Bild har alltid legat mig varmt om hjärtat och trots att jag inte kan hantera en tiondel av allt material som finns, är jag ändå tacksam och nyfiken på de material som vi får ta del av på högskolan. Mats Andersson, bildpedagog på Högskolan i Borås, poängterade tidigt under dagen att man inte kan göra fel. Han uppmanade oss också att testa så mycket material på olika underlag som vi bara hann med. Att få laborera och utforska helt fritt anser jag gav mig en stor möjlighet att fokusera på det som skulle göras. Annars är det så lätt att hamna i tankar som "vilket material var till vilket underlag?", "Gör jag rätt såhär?" eller "Tänk om han bli sur om jag gör fel" och dessa tankar fanns därför inte i måndags eftersom att det var såpass fritt.
Dagen började med att Mats förklarade skillnaderna på statisk och dynamisk bild. Statisk bild innebär att den är stillastående och har ungefär lika mycket på båda sidor (om man tänker att bilden har ett lodrätt streck på mitten). En dynamisk bild har en rörelseriktning och är oftade tagen på diagionalt. Vidare gick han snabbt igenom vad vi kunde tänka oss att behöva i vårt arbete under dagen.
Som ni ser är det en hel del material som vi hade till vårat förfogande!
Dagens första uppgift var att välja en bild...
Dagens första uppgift var att välja en bild...
...för att plocka ut en liten del med hjälp av en så kallad tittruta (ungefär stort som ett frimärke)...
Denna skulle vi sedan förstora i 15*15 cm med hjälp pappersmaterial i alla dess former:
Sedan skulle vi översätta samma motiv i en svart-vit-gråskala:
För att sedan översättas till textila material:
...för att sedan översättas till flera olika bilder med olika material. På bilden nedan arbetar jag med fingerfärg:
Torrpasteller på sammetspapper:
Oljepastell på sammetspapper:
Jag blev snabbt förtjust i sammetspappret och använde mig därför mestadels av det. Torrpasteller föll mig också bra i smaken eftersom att de täckte sammetspappret bra.
Uppgiften var att skapa något abstrakt utifrån en konkret bild. Jag tog en bit från en apelsin med blad runt omkring. Min tanke när jag ser bilderna är att det är en morot på bilden, men det spelar ingen roll. Det är abstrakt konst, där varje person fritt får tolka vad han/hon ser. Fördelen med att jobba på detta viset var att alla jobbade på i sin egen takt. Vissa hann klart det som var tänkt att hinnas med, medan vissa kanske hann till punkt fem eller sex. Mats ansåg dock inte att det var en tävling där man ska hinna längst och bli klart snabbast, utan snarare ett tillfälle där det är tillåtet att prova på och laborera med olika material.
Det är vanligt att jag frågar barnen på förskolan vad det är de har ritat. Till vilket nytta? Visst är det jätteroligt att se vad barnen har skapat och att det ligger en tanke bakom det, att det exempelvis ska bli ett hus, men det är lika fantastiskt att beskåda abstrakt konst. I rollen som blivande pedagog skulle jag exempelvis kunna visa en inzoomning av en bild (liknanden det vi gjorde med tittrutan) och be dem gissa vad det är för något, för att sedan visa hela bilden. På så vis får barnen en djupare förståelse att ett hus är så mycket mer än bara ett hus, beroende på vilken del av bilden som tittrutan ligger på. Sedan skulle barnen även få testa på att göra som vi gjorde: rita en liknande bild på ett förstorat papper och sedan översätta den i olika material för att se hur bilden ändras beroende på vad man arbetar med för material.
Uppgiften var att skapa något abstrakt utifrån en konkret bild. Jag tog en bit från en apelsin med blad runt omkring. Min tanke när jag ser bilderna är att det är en morot på bilden, men det spelar ingen roll. Det är abstrakt konst, där varje person fritt får tolka vad han/hon ser. Fördelen med att jobba på detta viset var att alla jobbade på i sin egen takt. Vissa hann klart det som var tänkt att hinnas med, medan vissa kanske hann till punkt fem eller sex. Mats ansåg dock inte att det var en tävling där man ska hinna längst och bli klart snabbast, utan snarare ett tillfälle där det är tillåtet att prova på och laborera med olika material.
De matematiska och språkliga förmågorna stimuleras i en aktivitet som denna, och går även hand i hand med Läroplanen för förskolan (Skolverket 2010, s.10) där matematik och språk är viktiga byggstenar för barnens fortsatta utveckling.
Vi diskuterade vilken postitv effekt det abstrakta målandet har, eftersom att det inte behöver föreställa en häst, båt eller ett hus. Det blev ingen tävling där den ena skulle måla snyggare och bättre än den andra, och det tycker jag positivt. Visst kunde jag kika på vad de andra gjorde, men inte för att känna att det jag gör är fel, utan för att se att alla gör olika och rätt på samma gång.
Det är vanligt att jag frågar barnen på förskolan vad det är de har ritat. Till vilket nytta? Visst är det jätteroligt att se vad barnen har skapat och att det ligger en tanke bakom det, att det exempelvis ska bli ett hus, men det är lika fantastiskt att beskåda abstrakt konst. I rollen som blivande pedagog skulle jag exempelvis kunna visa en inzoomning av en bild (liknanden det vi gjorde med tittrutan) och be dem gissa vad det är för något, för att sedan visa hela bilden. På så vis får barnen en djupare förståelse att ett hus är så mycket mer än bara ett hus, beroende på vilken del av bilden som tittrutan ligger på. Sedan skulle barnen även få testa på att göra som vi gjorde: rita en liknande bild på ett förstorat papper och sedan översätta den i olika material för att se hur bilden ändras beroende på vad man arbetar med för material.
I samband med den abstrakta konsten tänker jag tillbaka till mina studiebesök. Det första besöket jag gjorde på ett museum innehöll en hel del abstrakt konst. Det är så lätt hänt att bara förbise dessa konstverk, istället för att stanna upp och titta på de. En av de bästa sakerna med abstrakt konst är att det inte finns något rätt och fel, det ger också stora möjligheter för pedagoger att utmana barnens fantasiförmåga och den språkliga utveckligen.
”Att våga ta risker är nödvändigt i en kreativ process; att skissa och kassera, att skissa igen. Att våga ”misslyckas” och ändå inte ge sig. För att skapa krävs mod” (Bendroth Karlsson, 1998, s.7). Trots att det som barnen gör inte behöver föreställa något, kan det ändå vara något barn som inte blir nöjd. Att tillåta sig själv att misslyckas krävs mod, skriver Bendroth Karlsson, och visst ligger det något i det? Det är väldigt lätt att ge upp direkt om man inte blir nöjd. Men utifrån egna erfarenheter tycker jag det är mer lärorikt att misslyckas innan man lyckas än att lyckas på en gång. Att misslyckas tror jag många förknippar med att vara dålig eller sämre än någon annan, och i en sådan situation är det viktigt att förklara för barnet och få det att förstå att det kan vara mer vunnet om man misslyckas någon gång innan man blir nöjd.
”Att våga ta risker är nödvändigt i en kreativ process; att skissa och kassera, att skissa igen. Att våga ”misslyckas” och ändå inte ge sig. För att skapa krävs mod” (Bendroth Karlsson, 1998, s.7). Trots att det som barnen gör inte behöver föreställa något, kan det ändå vara något barn som inte blir nöjd. Att tillåta sig själv att misslyckas krävs mod, skriver Bendroth Karlsson, och visst ligger det något i det? Det är väldigt lätt att ge upp direkt om man inte blir nöjd. Men utifrån egna erfarenheter tycker jag det är mer lärorikt att misslyckas innan man lyckas än att lyckas på en gång. Att misslyckas tror jag många förknippar med att vara dålig eller sämre än någon annan, och i en sådan situation är det viktigt att förklara för barnet och få det att förstå att det kan vara mer vunnet om man misslyckas någon gång innan man blir nöjd.
I efterhand gjorde jag det som jag inte hand med under dagen. Jag klippte ut tolv lika stora och likadana pappersbitar av min abstrakta konst (som Mats kopierade under workshopen). Sedan var uppgiften att lägga ut de på exempelvis golvet och bilda olika mönster. I filmen ovan ser du vilka mönster jag gjorde.
Sammanfattningsvis var det en rolig, inspirerande och givande workshop. Troligtvis på grund av Mats härliga inställning, men även att jag själv har det intresset sedan tidigare, att skapa med hjälp av olika material. Det jag främst tar med mig från denna dag är att man måste våga prova "fel" material till "fel" underlag, att våga utforska materialet helt enkelt!
