Andra veckan på VFU:n
Tiden går fort och jag har nu gjort vecka två av VFU:n. Även denna vecka har varit väldigt lärorik och roligt. Den största skillnaden från förra veckan är att jag har sett sidor hos pedagoger som jag känner att jag inte vill ta efter. Jag tror att det kan vara bra för mig, som blivande förskollärare, att även se negativa saker på sin VFU. Detta gör förhoppningsvis att tankar och funderingar sätts igång kring hur jag vill vara när jag sedan kommer ut i arbetslivet och ska jobba med en grupp barn.
Som jag skrivit tidigare skulle jag låta min egentillverkade babblare vara på barnens nivå hela tiden, och inte enbart vid bestämda tillfällen. Det spontana lärandet, alltså det lärandet som kan ske i spontana situationer på grund av att barnen visar intresse för något, anser jag som väldigt viktigt och betydelsefullt för barns läranade. Anledningen till det är att jag anser att lärande bör ske när barnen är redo och inte för att jag vill eller känner för det. För mig är det viktigt att utgå från barnens intresse och mognad. Även förskolans läroplan (Skolverket 2010) framhäver att "barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras" (s.6). Under veckan som gått har jag upptäckt att genom att flytta ner babblarna till barnens nivå har lett till att figurerna har används just för att det har funnits ett genuint intresse hos barnen.
Som jag skrivit tidigare skulle jag låta min egentillverkade babblare vara på barnens nivå hela tiden, och inte enbart vid bestämda tillfällen. Det spontana lärandet, alltså det lärandet som kan ske i spontana situationer på grund av att barnen visar intresse för något, anser jag som väldigt viktigt och betydelsefullt för barns läranade. Anledningen till det är att jag anser att lärande bör ske när barnen är redo och inte för att jag vill eller känner för det. För mig är det viktigt att utgå från barnens intresse och mognad. Även förskolans läroplan (Skolverket 2010) framhäver att "barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras" (s.6). Under veckan som gått har jag upptäckt att genom att flytta ner babblarna till barnens nivå har lett till att figurerna har används just för att det har funnits ett genuint intresse hos barnen.
Här försöker två barn fästa Giggi (orange) och Goggo (svart) på flanotavlan. Något som inte var lika lätt som man kanske kan tro. Insåg ganska snabbt att benen, hår och armar vek sig och hamnade emellan flanotyget på baksidan av babblarna och flanotavlan. Detta gjorde att de inte fäste på flanotavlan alltid, och vissa barn gav då upp istället för att försöka igen.
Mittkursutvärderingen har även ägt rum i veckan. I onsdags pratade min handledare och jag om hur jag ligger till, om jag kommer nå målen och hur det har fungerat, rent allmänt, hittills. Som det ser ut nu var det inga konstigheter, utan hon tycker att allt flyter på bra. En dialog med min handledare där jag även fick svar på de frågor och funderingar som jag hade kring verksamheten. Det mesta frågar jag när tankar och funderingarna dyker upp, men vissa saker känns lite för privat eller känsligt att ta öppet så att alla kan höra.
Jag har även testat på att göra "Fru Haj", men har tyvärr inga bilder därifrån då jag inte hade något i närheten som kunde ta kort just då. Se inlägg från första veckan på VFU:n för att se bilder och utvärdering från denna aktivitet.
Utöver mitt didaktiskt material har jag även några kort som kan kopplas till sådant vi gjort på högskolan.
Jag har även testat på att göra "Fru Haj", men har tyvärr inga bilder därifrån då jag inte hade något i närheten som kunde ta kort just då. Se inlägg från första veckan på VFU:n för att se bilder och utvärdering från denna aktivitet.
Utöver mitt didaktiskt material har jag även några kort som kan kopplas till sådant vi gjort på högskolan.
Vi plockade naturmaterial som det sedan är tänkt att vi ska använda till att skapa en av nykomlingarna i babblarna. Grovmotoriken tränades mycket under vår skogspromenad.
Att ta sig upp efter att ha suttit/legat ner på marken är inte det lättaste.
Lite av de material som vi samlade la vi under vagnen eftersom att vi kontaterade att ingen orkade bära stenarna hem.De var alldeles för tunga för det!
Trädet var höööööögt, med måååånga grenar!
Det var mycket vatten och högt staket.
Många matematiska begrepp berördes under skogspromenaden. Även språkutvecklingen hos barnen stimulerades då vi vuxna ständigt förde en dialog med någon av barnen. Det kunde antingen vara kommandon "Gå inte för långt!" eller vad vi stötte på i naturen. Jag reflekterade kring det förstnämnda. Hur långt är långt? Även liknande begrepp sades som högt och djupt. Hur högt är högt? Hur djupt är djupt? Jag har en föreställning om att människor hela tiden utgår ifrån själv själv när det jämförs. Ett träd är exempelvis betydligt högre än mig själv och vattnet som fanns i skogen var betydligt längre ner (djupare) i jämförelse med vad vi befann oss (på en bro över vattendraget).
Att ha nära tillgång till naturen på en förskola är inte självklart för alla. Som jag nämnde här ovan är det en mängd olika begrepp och andra lärandesituationer som uppstår i naturen. Barn tränar även motoriken, fin som grov. De får även på ett konkret sätt se att naturen också lever och att det är viktigt att vara rädd om den. Lindö (2009, ss.28-29) beskriver att nya studier visar hur betydelsefull de vuxna är för barnets utveckling. Det är inte bara i kommunikationen som de vuxna bär ett stort ansvar, utan det är även av stor betydelse hur miljön, ur ett lärandeperspektiv, runt omkring det lilla barnet ser ut. Vidare framhäver Lindö Körlings tankar kring detta som menar att rummets organisation och dess kvalifikationer för en god och lärorik miljö sällan diskuteras i arbetslaget. Lindö lyfter även fram Strandbergs tankar kring hur hur vi vuxna kan skapa rum utifrån ett lärandeperspektiv och menar att det är betydelsefullt att ha en grundtanke med det som skapas. Vilka förväntningar finns på rummet? Finns det utvecklingspotential i rummet? Har barnen i så fall möjlighet att vara med och påverka hur rummet kan utveckas? Nu berör detta främst miljön inomhus, men jag tänker att det är viktigt att inte glömma bort alla lärandesituationer som uppstår utomhus, på gården, i samhället eller i skogen. Även i naturen går det att skapa små rum, om än bara tillfälligt. Mina erfarenheter är att skogen används relativt lite, jämfört med förskolans gård. Varför inte utnyttja skogen mer om det är möjligt? Det framhävs även i förskolans läroplan (Skolverket 2010, s.7) att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviter både i planerad miljö och i naturmiljö".
Att ha nära tillgång till naturen på en förskola är inte självklart för alla. Som jag nämnde här ovan är det en mängd olika begrepp och andra lärandesituationer som uppstår i naturen. Barn tränar även motoriken, fin som grov. De får även på ett konkret sätt se att naturen också lever och att det är viktigt att vara rädd om den. Lindö (2009, ss.28-29) beskriver att nya studier visar hur betydelsefull de vuxna är för barnets utveckling. Det är inte bara i kommunikationen som de vuxna bär ett stort ansvar, utan det är även av stor betydelse hur miljön, ur ett lärandeperspektiv, runt omkring det lilla barnet ser ut. Vidare framhäver Lindö Körlings tankar kring detta som menar att rummets organisation och dess kvalifikationer för en god och lärorik miljö sällan diskuteras i arbetslaget. Lindö lyfter även fram Strandbergs tankar kring hur hur vi vuxna kan skapa rum utifrån ett lärandeperspektiv och menar att det är betydelsefullt att ha en grundtanke med det som skapas. Vilka förväntningar finns på rummet? Finns det utvecklingspotential i rummet? Har barnen i så fall möjlighet att vara med och påverka hur rummet kan utveckas? Nu berör detta främst miljön inomhus, men jag tänker att det är viktigt att inte glömma bort alla lärandesituationer som uppstår utomhus, på gården, i samhället eller i skogen. Även i naturen går det att skapa små rum, om än bara tillfälligt. Mina erfarenheter är att skogen används relativt lite, jämfört med förskolans gård. Varför inte utnyttja skogen mer om det är möjligt? Det framhävs även i förskolans läroplan (Skolverket 2010, s.7) att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviter både i planerad miljö och i naturmiljö".
Färgträning med hjälp av "pluttarna" ovan. Grundfärgerna håller på att tränas i hos de yngsta barnen. På andra bildpasset fick vi göra en färgskala med hjälp av de fyra grundfärgerna (röd, grön, gul och blå). Det är givetvis för svårt för dessa barn, men det är en fördel att veta grundfärgerna innan man vet vilka som kan börja blandas och bli nya färger. Här tränas även öga-han-koordinationen för att få pluttarna att fastna i hålet.
I fredags togs musiklådan fram då en flicka satt och trummade på en hemmagjord trumma (se första bildkollaget för bild). En pedagog frågade henne då om vi skulle ta fram musiklådan, vilket hon ville. Sagt och gjort! Många barn samlades och jag blev positivt överraskad över variationen i lådan. Det var en livlig stund, och det syntes på barnen att de tyckte det var roligt! Vissa av instrumenten är, som du kan se, gjorda av återvunnen material. Maraccasen på bilden längst ner till höger är gjord av en karamellburk. Roligt att det fanns såpass många av de flesta sorter. Det fanns exempelvis flera trummor, maraccas och trianglar, vilket gjorde att flera barn kunde spela samma intrument samtidigt. Maraccasen lät olika så min gissning är att det var fyllda med olika material (exempelvis ris, stenar, makaroner och knappar).
Imorgon påbörjas den sista veckan, det ser jag framemot!
Mål som berörts:
• Redogöra för och problematisera aktuell didaktiskt forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande.
• redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.
Mål som berörts:
• Redogöra för och problematisera aktuell didaktiskt forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan.
• Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
• Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande.
• redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.
