Fortsättning på mitt didaktiska material
I föregående inlägg kunde ni se att jag klippte ut varje figur i dubbelt tyg. De två figurer som görs i fleecetyg var det inga problem med att ha samma färg på baksidan som på framsidan, men när vi kommer till de färgade tygen blir det en vit baksida. Jag hade inte tänkt på att baksidan kommer att synas när de sedan används och sedan slog det mig att det kanske även kunde vara bättre och stabilare om de var dubbelt tyg. Kortfattat är det alltså samma tyg på båda sidorna, fast framsidan är färgad med textilfärg.
På bilden ovan håller jag på att mäta och klippa ut Vovvo's baksida.
När det var gjort var det dags att nåla ihop de för att det sedan skulle underlätta för mig att sy ihop de.
När jag hade sytt ihop det kom jag på att jag har sytt lite väl långt in (följde pressarfotskanten för att göra det enkelt för mig) fick jag klippa av en bit i ytterkanten.
Vet inte varför bilden vrider sig när jag publicerar den här, men det får ni stå ut med. Här är de sex babblarna i alla fall (dock utan ansikten men det hade inte tillverkats än när detta kortet togs).
Innan babblarna blev helt klara målade jag dit ögon, näsa och mun. Här hade jag bilder i detta inlägg till hjälp.
För att kunna fästa babblarna på flano-tavlan klistrade jag på flanellograf-tyg.
Om jag återigen kopplar detta till en barngrupp hade förskolans läroplan kunnat kopplas in på flertalet sätt. Matematik (promblemlösning för att nämna en sak), språk, textil och konstruktion är några av de områden som berörs. Mätning, antal, problemlösning, form, skapa med hjälp av olika tekniker, material och redskap, motoriken är alla viktiga ord i strävansmålen (Skolverket 2010, s.10). Gör man detta dessutom med en barngrupp får språket en större betydelse än om jag sitter och syr själv. Björklund (2008, ss.91-92) beskriver även betydelsen av lärandet i samspel med andra. Att imitera någon eller något visar sig vara betydelsefullt främst för de yngre barnen. Författaren lyfter Piagets tankar kring imitation där betydelsen av att imitera framkommer i en ny handling. Detta gör att imitatören får kunskap om nya erfarenheter vilket på sikt leder till lärande och utveckling. Sterner (2006, s.51) framhäver Vygotskijs tankar om barns språk och lärande, där barn främst lär i interaktion med en vuxen.
Jag anser att Piaget och Vygotskijs tankar är värdefulla båda två, men ställer mig frågande till båda dessa teorier. För trots att de säger emot varandra i denna kontext, anser jag att båda har rätt. För barn lär av varandra, men frågan är då varför förskolor allt mer strävar efter att ha åldersindelade grupper? Å ena sidan kan jag förstå att det är betydelsefullt att ha åldersindelat eftersom att det då är enklare att hålla i en aktivitet då barnen är på ungefär samma nivåer, men då faller Piagets tankar om imitation (yngre lär av äldre) bort. Å andra sidan kan jag hålla med Vygotskij eftersom att de vuxna har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet. Min slutsats är att Sveriges förskolor främst eftersträvar att följa Vygotskijs tankar i detta dilemma, men att Piagets tankar finns med i bakhuvudet. Kanske är det därför Reggio Emilia-förskolor blir allt vanligare i Sverige, för där kan alla barn, oavsett ålder träffas på "torget" på förskolan som ska vara placerad i mitten av byggnaden.
Mål som berörts:
• planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande
Jag anser att Piaget och Vygotskijs tankar är värdefulla båda två, men ställer mig frågande till båda dessa teorier. För trots att de säger emot varandra i denna kontext, anser jag att båda har rätt. För barn lär av varandra, men frågan är då varför förskolor allt mer strävar efter att ha åldersindelade grupper? Å ena sidan kan jag förstå att det är betydelsefullt att ha åldersindelat eftersom att det då är enklare att hålla i en aktivitet då barnen är på ungefär samma nivåer, men då faller Piagets tankar om imitation (yngre lär av äldre) bort. Å andra sidan kan jag hålla med Vygotskij eftersom att de vuxna har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet. Min slutsats är att Sveriges förskolor främst eftersträvar att följa Vygotskijs tankar i detta dilemma, men att Piagets tankar finns med i bakhuvudet. Kanske är det därför Reggio Emilia-förskolor blir allt vanligare i Sverige, för där kan alla barn, oavsett ålder träffas på "torget" på förskolan som ska vara placerad i mitten av byggnaden.
Mål som berörts:
• planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser i relation till meningsskapande i förskolan
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande
